Pendlar mellan drömmat och förödelser, pendlar mellan datorn och studier. Ena sekunden har jag motivation och andra sekunden tänker jag fuck it. Har tenta imorgon, det får gå som det går, jag gör mitt bästa. Doris peppar mig, hon gör mig glad, på riktigt. Hon får mig på andra tankar, positiva tankar. Snart är min helvetes månad slut, det ska bli så skönt att bara känna ro i kroppen. Jag kan inte påverka mina resultat mer, det får gå som det går, jag kan bara vänta och se. Känslan när man inte kan göra någonting åt saken, är en härlig känsla. Jag har redan siktat in mig på omtenta på elen, med min otur, så får jag göra det. Allt annat är bara en bonus, detta tanke sättet räddar mig från att inte bli besviken. Det kanske är så att jag ska ha en omtenta, jag kanske presterar bättre då? Jag kanske behöver två stycken tentor för att vara helt hundra på det jag studerar? Som sagt en tanke för att göra det lite lättare att se framåt. Jag väntar fortfarande på min tur i livet, jag har inte haft tur med någonting, jag har fått kämpa mig fram utan flyt, ingredienserna är blod, svett och tårar. Med detta lär jag mig att tro på mig själv, ingenting är gratis och när man väll lyckas med något, det slår ingenting.