Min bror var på besök tidigare idag. Vi pratade om jobb i alla former. Jag tycker att alla jobb är viktiga, jag bryr mig inte om min bästa kompis jobbar som städerska. Bara man är nöjd med sitt val och inte klagar. Hur hade skollokalerna sätt ut om man inte hade haft städerskor? Jag vill inte ens tänka på det. Sjukhus? Att vara städerska är ett riktigt värdefullt jobb. Men det finns ett jobb som jag inte riktigt förstår mig på, med tanke på en utbildning på 3 och ett halvt år, nämligen förskollärare. Jag har en kompis som pluggar till det, men det är enbart för att få högskole poäng inför polishögskolan. Hon gillar barn och kan tänka sig att jobba med det. Nästa 4 års utbildning för att leka med barn när man kan plugga juridik på 4 år? Jag har en syster som har börjat på förskolan nu och det är ett dagis på en skola. Men och andra sidan vill man jobba med barn och det är det som krävs för att jobba som förskollärare så har man inte mycket att välja på. Det är inte jobbet i sig som stör mig, det är utbildningen på nästan 4 år som stör mig. Jag tycker att det börjar bli lite över pedagogiskt, vi lever i ett samhälle där man tror att barn är helt inkompetenta. Men faktum är att barn förstår mer än vad man tror. Dem förstår när någon vuxen pratar med dem som om dem var helt korkade. Jag tycker att naturligt är bäst. Om 50 år får man säkert gå en utbildning för att bli mamma, jag blir i vilket fall inte förvånad. Jag vet att det är många som delar min åsikt men också väldigt många som inte håller med mig.